En olycka förändrade allt

Vi går längs Svartån i Västerås. Vattnet rinner förbi, och solen har äntligen börjat bli varm efter en lång vår. Här, på denna vardagspromenad, delar min barndomsvän James sitt vittnesbörd offentligt för första gången. Jag har hört historien tidigare, men nu känner han att det är dags att öppna upp. Jag blev troende före James, och när jag gick bibelskola för några år sedan minns jag att jag bad mycket just för James, och jag längtade efter att han skulle få en relation med vår Skapare. Nu har något hänt med honom.

Hur var ditt liv innan olyckan?

Jag visste om Gud, men levde som om Han inte fanns. Jag hörde, men agerade inte. Jag ville tro på Gud men visste inte hur jag skulle göra det. Jag levde stort sett bara för mig själv. Men sedan hände olyckan som förvandlade mitt liv.

Kan du ta oss tillbaka till den dagen på träningscentret?

Allt kändes normalt. 80–90 kg på bänken – en vikt jag hanterat länge. Plötsligt tappade jag kontrollen och stången hamnade på halsen. Hjärtat stannade, och det var då jag upplevde att jag var någon annanstans.

Vad var det du upplevde?

Jag såg ett ljus och var på en plats med många stora änglar. Jag såg en enorm varelse, större än alla andra, som jag visste var Gud – men jag såg inte ansiktet, bara ett starkt ljus. Jag minns att jag ville vara där, ingen annanstans. Men det var då Gud sa till mig: "Du ska tillbaka och berätta." Det är svårt att beskriva, men jag vet att jag fick ett möte med Gud. Och när jag kom tillbaka och vaknade på sjukhuset, visste jag att jag måste berätta för människor.

Varför tog det två år att dela detta?

Rädsla för vad människor skulle tro. Hur skulle de reagera? Jag har haft mycket ångest, så för mig har det varit väldigt svårt att berätta. Men nu vet jag att det är dags, och det är därför jag vill berätta för er.

Vad skiljer din tro nu från då? Jag ger hela mitt hjärta till Gud. Förr kom Han långt bak i listan – nu är Han nummer ett. Inget annat betyder så mycket som Honom.